Vändpunkten

De här dagarna har jag haft mycket tid att väcka upp mitt intresse för börsen igen. Något jag reflekterat mycket är resan som investerare. Det var sommaren 2014 som jag startade den här bloggen. Under investerarresan tror jag egentligen det är två viktiga saker som har format mig i mitt mer långsiktiga tänk och att inte kasta mig efter "billiga" aktier (alltså s.k. frimärkesaktier).

Händelse 1: Bulten och Retail and Brands
Efter att till och från under flera år ibland handlat små poster i aktier som "verkade bra" och/eller "billiga", men inte för några större summor samtidigt som jag också sparat i fonder ett bra tag så började jag intressera mig alltmer för börsen. Jag började läsa Dagens industri, Aktiespararen, allehanda bloggar, Privata affärer och Placeringsguiden och jämförde fonder hos Avanza. Aktierna köpte jag lite då och då på måfå (bland annat Alfa Laval för 114 kronor...) men sålde ganska snabbt igen.

Vid starten av 2014 gick Bulten som jag hade i portföljen kraftigt upp (mitt GAV låg då endast omkring på 50 kronor). Detta gjorde att jag tänkte att nu kan jag det här! Jag sålde snabbt, vilket jag i efterhand självfallet inte skulle gjort. Det andra som hände var att jag sedan under våren 2014 tittade på Börsrådet i DI. Jag minns inte vilken förvaltare det var, men någon var galet bullish på RNB som enligt denne skulle gå upp hur mycket som helst. NU BLIR JAG RIK! kan jag fortfarande minnas hur jag tänkte. Jag pratade med en kompis om vad jag tyckte var min alldeles fantastiska investeringen våren 2014, medan hen mumlade något om att de ju inte går med vinst. Och sedan gick det mycket riktigt neråt. Jag blev nervös och köpte och sålde av, och köpte igen, och sålde igen. Sedan var jag ganska medtagen av den resan.

Händelse 2: Nystarten
Jag minns inte riktigt hur det gick till, men antagligen var det en insikt om att jag inte kunde låta börsintresset ta över mitt liv, samtidigt som jag var bränd av den havererade affären i RNB. Jag tror i vilket fall att det här blogginlägget från juni 2014 var starten för det som idag fungerar som mina riktlinjer för min portfölj. Sedan dess har egentligen det mesta handlat om finjusteringar av de riktlinjer jag satte upp för mig själv då det där blogginlägget skrevs. När jag tittar på min transaktionstakt var den relativt låg hösten 2014, och de flesta av mina nuvarande innehav köptes i slutet av 2014 eller har köpts in under 2015 och har gjorts i utgång med mina riktlinjer (även om vissa innehav har tagits bort/kommit till på bevakningslistan).

Som jag också redan skrivit om här många gånger har mina egna riktlinjer varit viktiga för mig, då de gjort att jag alltid kunnat luta mig tillbaka på dem och slippa att stressa upp mig. Det är också viktigt  för mig att jag idag tittar på bolag på ett helt annat sätt, bara en sådan sak som att jag faktiskt (oftast) läser/tittar i rapporterna. Det skulle jag aldrig ens haft en tanke på för tre år sedan. Jag är knappast fulländad som investerare och det finns otroligt mycket jag inte kan vad gäller värdering med mera, men det viktiga är väl som det sägs att man hittar det sätt som passar en själv, något jag känner att jag idag i ganska stor utsträckning gjort. För min del tror jag också fokuset på stabilare bolag, och inte "turn-arounds" gjort mig lugnare som investerare. Att jag endast får ha en viss del bubblare i portföljen är också helt avgörande för att jag inte ska bli alldeles stressad av kursras.

Så nu köper jag inte/ytterst sällan "billiga" aktier, även om det fortfarande kliar i fingrarna ibland. Kan fortfarande minnas känslan när jag köpte den gamla klassikern Wedins skor som då var otroligt "billig" :-). Någon som har liknande erfarenheter?